Medeltiden på Gotland

Handel

Under 1200- och 1300-talen blev de gotländska bönderna rika genom handel med bl a ryska och finska pälsverk samt bivax från Baltikum. Rikedomen manifesterades genom praktfulla stenhusgårdar och i påkostade kyrkor. Hantverkare kom till Gotland från bl a Tyskland för att arbeta på de många kyrkobyggena runt om på landsbygden. Flera medeltida gårdar med bevarade stenhusbyggnader finns ännu kvar. Många av dem hade, precis som prästgårdarna, stenportar, t ex Riddare i Hejnum, och gårdskors, som vid Lauks i Lokrume, där husbonden höll morgonandakt för gårdens folk. Flera av de medeltida gårdarna har tillhört tingsdomare (t ex Kattlunds och Lauks). Under 1200- talets senare tog tyska köpmän i den starka sammanslutningen Hanseförbundet över böndernas utlandshandel. Samtidigt styrdes all handel till Visby, som blev en tyskdominerad hansestad. Efter inbördeskriget 1288 blev Visby den dominerade handelshamnen.

Krig och fred

Fram till år 1287 hade både Visby och landsbygden rätt att driva handel. När Visby växte och fick handelsprivilegier ville stadsborna kontrollera öns handel. Konflikten ledde till inbördeskrig år 1288. Visby segrade och en fred slöts. Men stadens ledande roll inom Östersjöhandeln togs snart över av andra städer. År 1361 blev det åter oroligheter på Gotland. Danmarks kung, Valdemar Atterdag, erövrade ön under sommaren 1361. Gotland förblev danskt till 1645. De danska länsherrarna drygade ut sina kassakistor genom sjöröveri. I början av 1400- talet blev ön indragen i stridigheter i samband med den Nordiska Unionens bildande och ekonomin fortsatte neråt. Den svenska kungen Albrekt av Mecklenburg avsattes och hans kumpaner, vitalianerna, bedrev röveri både på Gotland och kring Östersjön. Allt detta bidrog till att försvåra den ekonomiska utvecklingen på Gotland.

Den gotländska bonderepubliken

Den gotländska landsbygden hade en stark ställning fram till 1400-talets början. Gotland var skattskyldigt till svenske kungen, men skatten var låg. Omkring år 1300 betalade en gotländsk bonde endast ca 20 % av en fastlandsbondes skatt. Det fanns inga kungliga egendomar på ön och det verkar ha varit svårt för kungamakten att ta ett fast grepp om Gotland. Det gotländska landstinget, bestående av präster, domare och landsdomare, dömde efter Gotlands landskapslag, Gutalagen. I början på 1400-talet tiodubblades skatten för att bekosta bygget av Visborgs slott. Båda penningar och betalning i natura i form av bland annat kreatur och fisk skulle betalas till länsherren. Dagsverken ingick också i skatteavtalet. Under 1600-talet reformerades rättssystemet. Gutalagen ersattes av dansk lag och danska kungliga förordningar.

Kyrkoliv

Över hundra kyrkor och kapell uppfördes på Gotland före år 1350. Kyrkornas påkostade exteriör och interiör vittnar om Gotlands ekonomiska välstånd vid denna tid. Men vid mitten av 1300-talet avstannar kyrkobyggandet. Socknar slogs samman och kyrkor övergavs. Ekonomisk kris var en av orsakerna. Kyrkoväsendet spelade en såväl religiös, social samt politisk roll i det medeltida samhället. Många av de gotländska kyrkorna utmed kusterna har t ex försvarstorn, s k kastaler. Även klosterväsendet växte fram på Gotland under medeltiden. I Visby fanns både franciskaner- och dominikanermunkar samt cisterciensernunnor. Redan på 1100- talet beslöt alltinget, Gotlands högsta juridiska instans, att tillåta Cistercienserorden att bygga ett kloster i Roma. År 1164 stod klostret klart. Med sig tog munkarna kunskap om ny jordbruksteknik, arkitektur och läkekonst. Då reformationen kom till Gotland övergavs klostret.