Lär känna världsarvet

Idag finns närmare 200 byggnader med medeltida stomme i Visby innerstad. Dessa byggdes främst då staden dominerade östersjöhandeln. Ringmuren uppfördes vid mitten av 1200-talet, bland annat för att hindra landsbygdsbefolkningen från att fritt bedriva handel i staden men också till skydd för stadens rikedomar.

Stadsplanering
Under medeltiden byggdes gavelställda hus i parallella rader från nuvarande Almedalen och uppåt. Marken utnyttjades till bristningsgränsen där tomter slogs ihop och gränder byggdes över med valv, varav fem finns bevarade. När stadskärnan vid hamnen inte längre räckte började man exploatera marken längre upp på land. Där uppfördes stora byggnationer som kyrkor och gilleshus, liksom bostäder. Under medeltiden fanns minst 16 kyrkor i Visby varav tre med tillhörande kloster.

Packhusen
I packhusen förvarade köpmännen sina handelsvaror och där bodde de också under sin vistelse i staden. Majoriteten av de medeltida packhusen var gjorda av kalksten, vilket det fanns gott om. På fasaderna syns spår efter svalgångar och trappor eftersom det inte fanns trappor inomhus. Istället för fönster användes små ljusöppningar, sannolikt försedda med träluckor.

Visbords slott
Under en tioårsperiod i skiftet 1300-1400 styrdes Visby av Tyska Orden. En stark befästning – Visborgs slott – byggdes då i anslutning till södra ringmuren, men förstördes av danskarna innan de lämnade ön 1679. Idag finns bara få ruiner kvar.

Läs mer om Medeltidsstaden på Gotland.se

Under denna period är Visby en stad i förfall med minskande befolkning. En stor inkomstkälla kom från danskarnas kaperiverksamhet, vilket periodvis störde ut sjöfart och handel i Östersjön. Därför invaderades Visby år 1525 av Hansan och Lübeck. Mycket brann upp. Kloster och kyrkor förstördes och staden fick ruinkaraktär.

Tegelhus och bulhus
Det byggdes inte mycket i Visby vid denna tid. Några packhus återuppbyggdes och importerat tegel användes till ett par byggnader. Förutom dessa återstår idag endast tre bulhus från 1500-talet.

Svenska byggnadsprojekt
Efter att Gotland åter blivit en del av Sverige inleddes en period av ekonomisk stimulans under 1600-talet. Projekt som landshövdingeresidenset satte fart på byggandet, men hur många hus som uppfördes är oklart.

Karaktärsdrag
Ingen byggnadsstil är dominerande för tiden. Här finns tegelbyggnader, stenhus, bulhus, korsvirkes- och knuttimrade hus. Byggnaderna ligger utspridda och saknar specifikt mönster. Två undantag är kvarteren Gajlroten och Tjärkoket där äldre stadsplanestruktur finns kvar.

Läs mer om Residensstaden på gotland.se

Under 1700-talets inledning fördubblades antalet bostäder i Visby och klintarna byggdes ut. Handel, sjöfart och industri utvecklas och en artilleribataljon placerades i staden. År 1785 hade Visby fler än 5 000 invånare och var Sveriges femte största stad.

Sjöfart, industri och självhushåll
Varv och sjöfart gav arbete för stadens hantverkare och sjömän under 1700-talet. I hamnområdet och söderut i Kopparsvik växte ett litet industriområde fram. Livet innanför murarna dominerades av handel, hantverk samt djurhållning för självhushåll.

Stadsplan
1700-talstrenden var att anlägga breda gator, men i Visbys nya kvarter stakades tomterna istället ut enligt medeltida tradition. En nyhet var att husen byggdes med långsidan mot gatulinjen. Byggnader med gaveln mot gatan kan därför vara äldre. Mot slutet av 1700-talet började man lägga kullersten. Liksom i andra svenska städer fick fastighetsägaren ansvar att stensätta två alnar (cirka 118 cm) ut i gatan från sin tomt.

Karaktärsdrag
I Visbys finns drygt 500 bulhus, varav ungefär 370 uppfördes mellan 1720-1820, vilket sannolikt är den största samlingen av bostadshus i trä från 1700-talet i Sverige. Visby har också anmärkningsvärt många bostadshus i sten från samma tid. Byggnadernas stora antal, den regionala prägeln och de relativt oförändrade exteriörerna, bildar en unik bebyggelsemiljö.

Läs mer om Trästaden på gotland.se

Under 1800-talet blir Visby en modern stad med större ansvar för administration, bank- och skolväsende, sjukvård och infrastruktur. Industrin blomstrar och kommunikationerna förbättras. Stora torget bildar centrum för handeln och Klinten blir de fattigas bostadsområde.

Banker och folkrörelser
Affärs- och sparbanksväsendets genombrott medförde nya byggnader. Kring Donners plats uppstod ett administrativt och ekonomiskt centrum med nya byggnader för apotek, bank, kontor och hyreshus. Även frikyrkor samt arbetar- och nykterhetsrörelsen gjorde anspråk på utrymme.

Ny stadsplan
1891 fick Visby en ny stadsplan. I en motion till kommunfullmäktige 1911 ställdes för första gången frågan om Visbys unika miljö hade ett tillräckligt skydd. Rivningar ifrågasattes och hotade hus flyttades till stadens mark. Ett exempel är korsvirkeshuset vid Strandgatan.

Turism och ruiner
Under 1860-talet spirade turismen i Visby vilket medförde en utveckling av hotell, restauranger och planteringar. Medvetandet om värdet i äldre byggnadsverks fanns redan då. Tack vare det bevarades ringmuren och vallgravarna förblev obebyggda.

Karaktärsdrag
Under denna period rådde ett blandat stilideal. Vid renovering kunde husen få ett förstärkt uttryck, ofta med medeltidsinspirerade element. Detta är speciellt tydligt på offentliga byggnader. Exklusivare byggnader uppfördes nästan uteslutande i nyklassicerande stil.

Läs mer om Borgarstaden på gotland.se

Bevarande av kulturvärden
Frågan om att bevara Visbys kulturvärden var central under 1900-talet. 1920 publicerade sällskapet De Badande Wännernas riktlinjer för hur nya byggnader skulle anpassas till stadens karaktär. Gator breddades för att hantera bilismen och ett vattenledningssystem byggdes, vilket förbättrade livsvillkoren för invånarna.

Förtätning och nybyggnation
Under 1930-talet byggdes villor och radhus i innerstaden, vilket ökade befolkningen. En arkitekttävling resulterade i nya bostäder och ett stadsbibliotek i kvarteret Nunnan, väl anpassat till omgivningen. Saneringskommittén bildades 1962 för att höja bostadsstandarden och bevara kulturhistoriska värden. Varuhuset Tempo flyttades, vilket markerade en förändrad inställning till bevarande.

Karaktärsdrag
1900-talets byggnader är anpassade till äldre stil och inkluderar detaljer som putsade fasader och branta tak. Restaureringar utfördes under 1990-talet, men nya hot mot kulturvärden uppstod med gentrifiering och modernisering av byggnader.

Läs mer om Den moderna staden på gotland.se